/Be Bop A Lula spelas/

BJÖRN:
Det här är ju faktiskt The Rebels – det är jag och Bob alltså, som spelar. Jag spelar kompgitarr eller sologitarr och kontrabas och du (Bob) spelar på en stol och vispar och kompar.

BOB:
Ja, så sjunger du och sjunger jag andrastämman och så men du plockar även på sologitarr i bakgrunden.

BJÖRN:
Ja ja, om man nu kan kalla det sologitarr.

BOB:
Avancerat…

BJÖRN:
Det här är ju gjort i Erdmans ljudstudio, i en affär som låg här i Göteborg och jag vill säga det att… om man nu drar upp det här så tycker jag att det var väldigt intressant att göra det här alltså.
Och jag tycker att… jag vill gärna poängtera det att Erdman betydde väldigt mycket just för mig och Bobban alltså rent moraliskt och ekonomiskt. Ja, inte så att han gav oss pengar men vi behövde aldrig betala för studiotid till exempel och det var ju mycket pengar.
Och jag tror ju att hade Erdmans legat i Stockholm intill ett grammofonbolag så tror jag faktiskt det hade blivit en skiva av det här och då tror jag aldrig att Spotnicks hade blivit till, alltså.
Det tror jag inte. Eller vad säger du?

BOB:
Näej, det hade varit precis som du sa men det fanns ju inga bolag i Göteborg.

GÖSTA:
Okej, då tar vi det här när ni var i Mexico och följde klättringen av Karelia på hitlistorna i Japan.

BJÖRN:
Jag kommer ihåg en sak som var ganska rolig och jag tyckte de var en intressant grej. När vi såg att låten klättrade uppåt i Japan på hotellet och när vi satt i cafeterian i lobbyn på hotellet så säjer Winberg så här: att om vi säljer så att vi får en guldskiva i Japan så skall var och en få en splitter ny Folkvagn.
Och det tackar jag speciellt för. (Skratt) Ja, retroaktivt alltså, jag kanske får den om… /mummel/

Nu följer ett avsnitt om England, Stickan Andersson, Berlin m.m. men det återges inte detaljerat i anteckningarna, endast som en kort sammanfattning:

GÖSTA:
Englandsminnen?

BOB:
Utschasade, trötta, Bosse mådde inte bra, ringde Bruce Baxter, repa på pub. Artister som Bobby Rydell, Helena Shapiro, Brian Poole & Tremeloes. Paketshow, basisten som frös ihjäl…

BOB & BJÖRN:
M1… Beatles…

GÖSTA:
Första Managern?

BJÖRN:
Stickan… (ett längre utlägg)

GÖSTA:
Berlin?

BOB & BJÖRN:
Tufft jobb otroligt lärorikt, twistkomp, Ove trött i armen, innegrej för musiker… (båda pratar i munnen på varandra)