Den 15-17 januari anordnades tre spelningar med The Spotnicks på Jazzhuset i Göteborg.

Den 16:e är jag på plats för att uppleva mitt favoritband för första gången på 8½ år(!) och jag måste säga att det var med blandade känslor som jag styrde kosan mot Göteborg denna fredagkväll. Jag ville ju inte vara med om något som skulle göra mig besviken – men det visade sig inte vara någon risk!

Det var inget ”gubbgäng” som stod på scenen och det kändes inte alls patetisk. Tvärtom, man får gå ända tillbaka till början av 80-talet för att hitta en motsvarande fräschör i uppsättningen och framförandet.

Det som bjöds var givetvis ett förväntat urval av hits som t.ex Time is tight, Diamonds, Last date, Ghostriders in the sky, Pony express, Hang on, Johnny Guitar, Moonshot, If you could read my mind, Puzzy wiggle stomp och Spanish gypsy dance.

Givetvis fanns där ett trumsolo också, mycket väl framfört av den unge och skicklige trummisen Björn Fryklund.

Mer oväntade nummer var nog Midnight special, Just listen to my heart, The old spinning wheel, Space truck och Highway boogie men framförallt Puti puti, Cado queen och Tinta verde samt (en för mig ny bekantskap) Sweet lips.

Bob Lander och Stefan Ericsson turades om med vokala inslagen med bl.a Hey, good looking, Lonesome me, Sweet little Lisa och Jambalaya.

Bäst för kvällen var nog ändå en sanslös version av Orange blossom special, framförd av den otroligt virtuose gitarristen Ralf Nilsson – helt fantastiskt!

Bo Winberg sologitarr
Bob Lander kompgitarr och sång
Stefan Eriksson bas och sång
Ralph Nilsson gitarr
Björn Fryklund trummor

Sören Alverfeldt, 1998