Read in English

Bo Winberg in Memoriam

Min käre vän Lasse Kjellin har skrivit den här målande texten till minne av Bo Winberg

Det var där jag såg honom, alltid till höger på scen. Framför sin förstärkare och med sin gamla slitna Stratocaster. Han hade järnkoll på bandet, suverän på sitt instrument. Aldrig att han använde hjälptexter, han kunde sin sak och sina låtar. När han räknat in så var det bara att köra.
På senare år föredrog han att framföra långsamma låtar, men med en godmodig glimt i ögat. Så många scengolv, så många Amapola, så många fans, så många inspelningar. Otaliga turnéer, kors och tvärs över jorden.
Jag har svårt att ta in att min vän Bo Winberg har gått bort.
För mig är han inte död. Han finns här i mig och hos alla hans beundrare runt om i världen.
Bo Winberg, en stor musikant.
På sitt speciella sätt en gigant och förebild för många.
Lasse Kjellin

Bo Winberg fick ett fint, värdigt och hedersamt avsked.

Begravningen som ägde rum i Annedalskyrkan den 7 februari gick som en självklarhet i musikens tecken, så som Bo själv ville ha det.
De tidigare Spotnicksmedlemmarna i ”A Tribute To The Spotnicks” framförde Sleep Walk och Last Date samt Vem Kan Segla Förutan Vind där Kents dotter Amy Brännlund gjorde en fantastisk fin tolkning som vokalist.
Psalmerna under högtiden hade valts ut med stor omsorg med syfte på texterna som i detta sammanhang blev väldigt personliga och känslomässiga.
Andra musikstycken som spelades upp var några av Bos egna favoriter som Vaya Con Dios, Unforgettable och Sentimental Journey samt Three Little Words, den senare från albumet ”The ’Real’ Amapola”.
Under defileringen spelades Bos egen suveräna inspelning av Stardust (från albumet ”Tracks”) som upprepades flera gånger tills alla hade fått möjligheten att ta avsked vid urnan.
Prästen Pierre Sund talade bland annat om vilket stort avtryck Bo Winberg har gjort som den stora världsartist han var med mängder av beundrare runt hela jordklotet.
Vi var 160 personer som hade samlats för att ta avsked. Förutom de närmast anhöriga var där många av Bos medmusikanter, förstås med Bob i spetsen, flera kollegor från musikbranschen samt en stor del fans och övriga vänner och bekanta.
Det var en sorgens dag men det blev även ytterligare ett fint minne att lägga till alla andra som Bo och hans medmusikanter har gett oss under 60 år.

Efter avslutad ceremoni i kyrkan samlades drygt 50 personer till en gemensam lunch på Villa Belparc i Slottsskogen, efter ett behjärtansvärt initiativ av Åke Hammarin.
Tack Åke!
Sören Alverfeldt
 

Bo Winberg in Memoriam

Bo Winberg died in his home on January 3rd.
It’s been a while since we were told that Bo Winberg had left us and it is still hard to understand. It feels like losing a close relative.
Bo has been in my life ever since I heard him and The Spotnicks perform Moonshot on Radio Luxembourg.
It was already 1962, a couple of years before I met my future wife (who thus got my big music favorites ”into the bargain”).
Gradually, idolism also turned into personal friendship with Bo and Bob, which both have helped me and supported my work with this website.
I am incredible grateful for all the fine experiences for almost 60 years.
The missing of Bo is great.
Sören Alverfeldt

My dear friend Lasse Kjellin has written these painting words in memory of Bo Winberg

Bo Winberg got a fine, dignified and honorable farewell.